Korsett

Innan man har växt klart kan man stanna kröken/krökarna med en korsett. Den vanligaste man använder är en så kallad bostonkorsett som man ska ha 23 timmar/dygn. Korsetten är en individuell avgjutning i plast som är formad efter kroppen. I plastavgjutningen sitter olika hårda kuddar som trycker på olika ställen, tex vid krökarna för att de inte ska öka.

Korsetten har ett snitt i ryggen, så den trycker inte på själva ryggen. Man spänner åt med tygspännen så hårt man kan och man får bara ha den av ca en timme/dygn. Jag slarvade lite ibland, gör inte det! Det blir bara värre.
Jag fick min första korsett när jag gick i 7:an, alltså 13 år och jag kommer ihåg det som igår. Här började mitt helvete, mitt psyke gick ner i botten och jag tappade all självkänsla. Som tur var har jag alltid haft vänner vid min sida som accepterat mitt "handikapp" och ofta tyckt att det varit rätt coolt och fascinerande. Många ville prova korsetten men jag visade aldrig att jag hade den, bara för mina närmsta tjejkompisar. Det värsta jag visste var mammas tjat, det fick mig att må jättedåligt för hon påminde mig om att ha den på mig. Eftersom det är väldigt obekvämt att alltid vara helt stel i ryggen, samtidigt som det kliar och sticks, så tog jag ibland av den när jag inte fick. Nu i efterhand vet jag att mamma bara ville väl, och att det inte lönar sig att slarva, se vart jag har har hamnat idag...

Jag har haft tre olika korsetter och har sparat min senaste. Den passar inte längre, jag blev av med den för tre år sedan och har utvecklats både på längden och bredden, haha. Men jag har sparat den som minne för att påminna mig om vad jag har gått igenom, liksom mitt kommande ärr kommer att göra. Dagen min dåvarande läkare Dr. Henrik Düppe sa att jag slapp min korsett var en av mina bästa dagar i mitt liv! Tårarna sprutade och lyckan i kroppen var svår att beskriva, jag kan känna den än idag!

Bilder kommer på min korsett! Sök annars på google.

RSS 2.0